j to the ennuh

vad händer ? (:
själv pratar man i telefon, fast kan inte prata speciellt högt eller skrika, hur mycket jag än vill... padre sover, och han vill man ju inte väcka, han drar väll innan jag vaknar... vet inte vad jag ska hitta på imorrn, hålla mig borta härifrån iallafall. inte direkt omtyckt härah. men skulle sovit hos jessika om jag inte vart hos pappa, kolade om hon kumde göra nått imorrn men naej... hon skulle vara med sin syster : / men jag träffar henne nog snart. juste fan ! de blir ju göteborg för mig 1/8 - 4/8 ! määäähn vad najs de ska bli. gå runt på tåget och ragga i fem timmar liksom ;) haha nej tss driv lagom.
men de blir liseberg ofc ! jessika och soffan är de två som jag hänger på. jessika ar seriöst nått fel, hon webbade i typ tio minuter, hon satt fan aldrig stilla ?! aja, jag älskar henne ändå ! men nu vet jag inte vad jag ska hitta på... elin är en dummis för hon vill inte komma hit imorrn. jag ska kolla om jag kan komma dit jag menar seriöst, de var ungefär en månad sen vi träffades ! fan jag missar lady gaga på grönan ! : ( de känns lite småsurt men iaf... vad gör man inte. de var ju egentligen pånii som skulle åkt med dem, men hon stannar i afrika tills den 16nde augusti ? vafan pånii ? vi pratade ju om de dära ? hela sommarlovet gick bort för dig, våran sommar skulle ju vara " kröka röka pöka " ? vad hände med det ? huh ? inte den här sommaren iallafall... och sen börjar helvetet, och... vi får inte träffas mindre för det, AIGHT ?
fan vi saknar dig !

jag har tränat som fan senaste veckorna, och belive it or not, men de syns lite. asså, jag är nöjd med min vikt... men inte kroppen. eller jo kroppen för det mesta. inte magen. men de är sånt man måste acceptera... lära sig leva med det.
ett tips till alla. när jag vaknade på morgonen, man går förbi spegeln och tänker shit vad risig jag ser ut. men numera, typ ler eller nått, ser mig själv som en glad person. börjar varje dag med ett leende på läpparna typ. tänker " idag ska jag lyckas. jag ska överleva den här dagen, precis som alla andra " sen har man ju personer man behöver vid sin sida. ni vet vílka ni är... lämna mig aldrig, för jag kommer aldrig lämna er.



  you´re irreplaceable

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0